
Där satt den, som beräknat låg den perfekt i vattnet. Alla beräkningar verkar stämma väldigt bra bara man sätter decimalerna på rätt sida. I ett tidigare inlägg skrev jag att den skulle klara 400kg på kanten. 40kg skulle det naturligtvis stå. En vesäntlig skillnad.
Jag började gårdagen med att lägga båten på en pall. Kom också på att jag var tvungen att he en paddel. Sedan kördes den av en teleskoptruck ner till vattnet. Väl därute var det vackert väder, helt vindstilla och fullt av nyfikna kollegor.
Märklig känsla att se båten hänga i stroppar, sakta men vacker nerfirad av min kollega. Sen når den vattenytan och stropparna börjar slakna. Underbar känsla att se den ligga precis i vattnet som jag hade tänkt, samtidigt som jag undrade hur mycket vatten den tar in. Det är ju trots allt en träbåt, snabbt ihopskruvad på två veckor. Klart att den tar in vatten. Lyckligtvis tog den inte in mer vatten än att jag hinner göra ett öskar av en plastdunk.
Efter det så var det dags att känna på stabiliteten, kände försiktigt på den med ena foten. Visst den kändes oroväckande instabil men efter at ha klurat lite på att flytta rundor med vattendunkarna som jag har använt som barlast så började det kännas överkommligt. Däremot så läckte den in vatten ganska rejälj vid en skarv lite högre upp på skrovet. Efter lite tvekande och kännande på båten satte jag mig försiktigt i den. Fortsatte där att vicka lite på den fram och tillbaka, medans kollegorna började att visa sin otålighet. Nån tyckte till och med att det bar var att slänga i järnskrot tills den blir stabil. Detta påpekande lyckades jag att värja mig ifrån, därför att jag tycker det är bättre att en båt flyter rätt än att lasta den en massa så att krängning kan orsaka katastrof genom att den tar in vatten vid en mycket tidigare vinkel. Sedan paddlade jag ut, sakta lämnade jag den trygga kanten och paddlade runt lite.
Sedan var det dags för segel. Jag var ut och kände på båten med endast det förliga seglet på. Men konstaterade efter ett tag att jag behövde korta ner dom lite så att dom inte var så höga. Kapade ner seglen 400millimeter och satte på alla fyra förliga segel. Sedan gick jag ut på böljan den blå. Nästan helt vindstilla men båten seglar sakta framåt. doch så fick jag en avdrift som var större än farten framåt. Så efter ett tag gav jag upp och klev iland. Då fick jag se en större segelbåt komma genom rännan med precis samma problematik. Skillnaden var att han klarade hålla kursen. Det var då jag förstog att hela grejjen kommer att fungera. Jag hade ju dock inte ens monterat det aktra seglet. Det kommer att göra stor skillnad. Plockade ihop mina grejjer och körde hem. Kollade sedan på datorn vad vindstyrkan låg på. Till min förvåning upptäckte jag att jag har försökt att segla på en vindstyrka av 1 meter / sekund. Och hade säkerligen lyckats om jag hade haft det aktra seglet på.
På Måndag ska jag kapa det aktra seglet så att jag kan montera även det. Sedan funderar jag starkt på att hyvla till fenor som jag kan sätta på sidorna för att öka deplacementet på sidorna. Då kommer den att bli lite mer stabil.
Min slutsats är definitivt att detta projektet kommer att funka!!!!!
Hurra !!!!!